Det är mörkt, och med mörkt menar jag SKITMÖRKT och man försöker mäta ljuset bäst man kan fast man inte har någon att mäta det på i beckmörkret och ställa in skärpan i förväg och räkna med 0,2 sekunder fördröjning mellan avtrycket och att löparen kommer in i blixtljuset. och så blundar hon, givetvis. och ögonblicket är borta.
Men det duger ändå. För man blundar ibland när man springer.
Jag ger er tunrundan!
/Sandra
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar